Betydelsen av arbetsglädje

”Ajdå, vi saknar en bra förklaring till arbetsglädje.”
Så står det på en webbsida när jag söker synonymer för ordet arbetsglädje. Ett av de allra viktigaste värdeorden för många arbetsplatser. Inte minst när vi pratar om ökade sjuktal och psykisk ohälsa.

För en tid sedan aktualiserades frågan om de höga sjuktalen. Inte på flera år har vi sett en sådan ökning och man är osäker på. Det är då jag får frågan om jag kan komma och prata om arbetsglädje. Ordet brukar vara ett paraply för en hel del mycket viktiga saker som vi behöver på en arbetsplats för att må bra: lön, ett meningsfullt arbete, tydliga ramar, förtroende, återkoppling, tydlighet från ledning, utvecklingsmöjligheter och ett gott medarbetarskap. Har vi lyckats inom alla dessa områden bör då arbetsglädjen alltså infinna sig?
Verkligen inte.

Både arbetsgivare och arbetstagare behöver inse att ansvaret ytterst vilar i individens eget knä. Dessutom behöver vi förstå att glädje är en förmåga, inte en egenskap. Och vi skulle behöva belysa vad man gör på många arbetsplatser i bland annat England och USA, där forskningen runt hjärnan och vår förmåga till glädje hela tiden visar på anmärkningsvärda resultat.

På Stanford University i USA upptäckte man för en tid sedan att alltför många studenter mådde dåligt av stress. Man beslutade sig för att lägga in en s.k. ”happiness course”. Man såg att det var viktigt att inte bara lära ut det som ursprungligen stod på kursplanen utan även lära ut på vilket sätt studenterna kunde förbättra sin mentala hälsa för att klara av ett hårt studentliv. Lektionerna börjar med att man berättar för personen intill sig om en positiv upplevelse samma dag. Studenterna får i uppdrag att söka upp en ”osynlig person” på campus och tacka dem för det arbete de gör på universitetet. Det kan vara städare, personal i matsalen eller trädgårdsmästare. De får också i uppdrag att berätta om sitt lärande för personer utanför klassen. Stressen har minskat bland studenterna och välmåendet har ökat.

Företaget Rubys Receptionist hade problem med stress och psykisk ohälsa som i sin tur ledde till ett försämrat arbetsklimat och missnöjda kunder. Tillsammans med forskare inom området genomförde VD:n ett okonventionellt träningsprogram som samtliga anställda skulle genomgå.

 

  • Skriv ner tre saker varje dag som du är tacksam för.
  • Skriv ner det bästa som hänt de senaste 24 timmarna.
  • Gör någonting snällt mot någon annan varje dag.
  • Träna fysiskt tio minuter.
  • Meditera i två minuter.

 

På 30 dagar minskade antalet missnöjda kunder och den felfrekvens man hade upplevt i kundhanteringen. Dessutom blev personalen mindre stressade och stämningen i personalrummet blev vänligare då de flesta slutade klaga på det negativa.

Glädje är en förmåga, inte en egenskap. Jag undrar när svenska arbetsgivare ska ta hänsyn till individerna och allas vår möjlighet att träna oss till en riktig arbetsglädje. Där stress och psykisk ohälsa kan angripas utan gigantiska kostnader och på ett sätt som dessutom gynnar en medarbetare även i privatlivet. Lek mer på kontoret. Det är inte farligt. Det värsta som kan hända är att vi får avstressad personal som löser problem enklare och är mer kreativa. Inför ett träningsprogram likt det man arbetar med på Stanford University och på företaget Rubys Receptionist. Det värsta som kan hända är att medarbetarna klagar mindre och uppskattar sin arbetssituation bättre.

Vi behöver förstå att avskaffa ordet arbetsglädje, att må bra och vara glad på jobbet är inte bara arbetsgivarens ansvar. Det är minst lika mycket de anställdas ansvar.